awal


aḍu yettadun tamurt

yegla s yigelman nneγ

ussan sselben tasekkurt

isifeg ines yufeg yeffeγ

uzzal yuγal I tewwurt

yuzaf ifferfer yiseγ



Am

akken deg yirebbi-w

tellam

Amzun deg yiffassen-iw

lemri

La ttwaliγ deg-s iqudam

N wid ǧǧiγ

ǧǧan iyi

tibṛatin

n-uriγ kul ass

ssawḍent-tent-in

tetbirin

yal yiwet i s-tefka neyya-s

maca

ulac

tin i d-yezzin


prix mouloud mammeri 2000

prix mouloud mammeri 2000
couverture par rafik Boughareb

aru taqbaylit-ik

I Matoub , d asmekti

asfetri gar aneγ ( aru , ma ad tarud ....)


21/04/09

Inna dda lmulud

I kečč a Muḥend Azwaw… Mouloud mammeri
Poemes kabyles anciens


I kečč a Muḥend Azwaw d tuzyiwin-ik, adlis-a ad ak-d-yefk yiwen wudem n tmusni, ad ak-d-iqqim d tigejdit ad ak-d-ittales ayen gan d wayen nnan imezwura-inek. Mi ara t-walin medden , amer ad yili win ara d-ak-yinin :
- "Tigi d tiḥkayin n zik-nni, d timucuha n teryel i yes-s ssedhuyen arrac. I wacu d-aɣ-nefεent tmucuha n zik i nekwni s at tura? Eğğ timucuha n zik i yat zik ; nekwni d arraw bbwass-a ,ass-a deg irgazen ulin s aggur, rsen deg-s. Ass-a deg yiwet takurt tezmer ad tzebbwa tamdint tameqqwrant deg wesmenγar n tiṭ’" .
Ini-asen:
-Tamusni tekka nnig teswiεin. Ur ttilit ara ay imedhac d arraci yessedhec uclawa, ismenfayen arelluc aberreqmuc i yiṭij ireqqen neγ wureγ yuli uγebbar.
-Ini-asen:
Ureγ yif arelluc, ulac akw n teqrint gar-asen ; ureγ kkes-as aγebbar ad yiriq. Arelluc cwiṭ ma icellef-it d acellef ad iddegdeg d ticeqfafin tizraraqin.
-Inn-asen:
Awer teḍru yid-wen ay at tura am seklu mi gezmen iẓuran: Di tazwara zegzaw yifer-is, di teswiεt sellaw iḍer. Ttejra melba iẓuran... leqrar-is d tamettant. Awer tilim ay at tura d isekla war iẓuran.
-Ini-asen:
Tamacahutt d ajlal n tmusni. Kkes ajlal iwakken ad-tedher temsirt yellan ddaw-as, acku ...
Acku tamusni, ɣas tettabaε lewqat, ur teqqin ara γer-sen s umrar ur gezzmen lemqas. Si tallit γer tayeḍ tettbeddil tussna, tamusni ur tettbeddil ara. Si tallit γer tayeḍ ay yettbeddilen di tmusni d ssifa n sufella , mačči d ixf n daxel.
Maca, taγawsa tis-nat, a Muḥend ,mačči d lwert kan, mačči d agwni mi d-zzin leswar. Awan n tmusni d anṭag d tikli γer sdat.Ma tgiḍ-as algam tenγiḍ-tt.
A Muḥend, ur as-ttegg ara algam i tmusni. Anida tt-yessaweḍ lğehd ufud-is tawiḍ-tt; ma s agur eğğ tamusni ad tali s aggur; awan-is d asemḥelleq i ddunit d wayen illan, anef i tmusni ad tessemḥilleq i ddunit.
Taγawsa tis-krad, tamusni a Muḥend d asafu.
D asafu n tafat: eğğ asafu ad ifu izuzef tillas.Tamusni d asafu n wurγu : eğğ asafu ad isserγ ayen irkan, d wayen iblan ur nesεi iẓuran. Eg-as d asaber γef ayen yelhan deg berdan d amsebrid mačči d amneṭran.
Tamusni d asafu: wa yettak-it i wa, iwakken ad yezg dayem yeεla, urğin yettendella neγ yulwa neγ iqqim am γerrus di tesga.
Ḥedreγ yemmut umγar aneggaru d-ittawin abrid n tmusni.Nebbwi tafekka-s γer uẓekka ideg ara yenṭel. Mi nerra akal fell-as nuγal-d, nettmesmuqal am wi isrεen la d-ittakwi.
Inḍel usafu gar-aneγ i seg d-nettagwem tafat.Ass-n, a Muḥend, i k-id-mmektiγ, i as-nnigh :
- Ay imεezzan n yiibbwas, γurwat ad tuγalem d ineḥyaf n kullas.Si tmusni d tmuγli taγezzfant, d tulya bbul d leεqel.Mmktiγ-k-id, mi d mmektiγ akw ...tisutwin ara d-imlen.
Amusnaw aneggaru nenṭel-it, dγa nenṭel yid-s tamusni ?
Ulac tijmuyaε d igrawem ideg ara tḥefḍem tamusni akken tt-ḥefḍen imezwura-nwen. Tura tamusni tuγal s idlisen.
Deg-mi iy-uriγ adlis-a i kečč, a Muḥend, d tezyiwin-ik, ad ak-d- iqqim d tigejdit i usenned , d tigejdit i lebni.
Mouloud Mammeri (poèmes kabyles anciens)

28/02/09

Abrid n tmusni







Yal tikelt m’ara nsuk tamuγli γer wussan yezrin melmi kan ad aγ d –yemmager yiwen yilem annect n ilat.Ad naf yedel-aγ amzun d agris .Tasekla s umata texlatt tmettant ,
tatut akk d yir tameddurt glant swayen d-yegran . Iwwi yay-d kan ad nbud teγzi di tudert d ufud ameqran i wid d-mazal ttarun , bennun ,ttnadin akk d wid itent ifferun γasahat tagnitt ur d- tessefk ara .Ad assen ini tanemmirt i kra d-yefkand wufus n talelt i wakken adnessiwev ad nessudes tajmilt-a. Ass-ai-deg d-nemlal ama s tdukliwintidelsanin akk dyimusnawen d
nenecced akken ad dnesmekti kra seg wudmawen yeččuren tudert n
DDA LMULUD ama d udem n tsekla n tussna neγ nunadi akk d tmusni s umata. Dγa yenna DDA LMULUD γaf tmusni :
‘’Ulac tijemmuyaa, d yegrawen i-deg ara d-tmegrem tamusni akken tt-id megren imezwura nnwen . Tura tamusni tuγal s idlisen . ‘’
Ad fukeγ awal-iw s yiwen usefru d tajmilt i wid yettnadin ama degwennar n tsekla neγ n win n tussna.


Tgam iman i usefru
I wanza n wadu
Tuqmem-as tisulal

Tettsekim di truzi n usalu
Tugadem a-γ-yenfu
Attas i yeswa wawal

γurneγ m’ara d-i jjebbu
s wannuz d usuγu
kenwi tuqmem-as azal

10/02/09

Sγur Djamal kaloun


06/02/09

Tajmilt i Brahim Izri,




I lmend n umulli wis 4 n tmettan n ucennay Brahim Izri , imedukal-s , imawlan-is d yicennayen, rran-as tajmilt d tameqqrant di « la maison des associations de la mairie du Près-Saint Gervais ( Seine-Saint-Denis) Paris ass 31 yennayer 2008.
Lmulud Cherfi ( Yiwen seg yimeddukal-is, d mmis n taddart-is ) yuzen iyi-d isallen . Tanemmirt-ik a Lmulud .
Mexluf
http://www.depechedekabylie.com/read.php?id=66203&ed=MjAzMw ( Lire l'article)
( lire l'article en pdf , journal N° 3 pages 40-41 Taghiwant-infos • mars 2005)
http://www.taghiwantinfos.tk/

04/02/09

Anzar







Tafukt

i nbud

tennusra

claγem-is

γlin

d ixunčan

di tignaw

tga tawsa

d adriz

i wuccanen

ma d tislit

taεna tasga

tuzaf tafat

i taεncurt

anzar ,Meksa abdelkader

03/02/09

ferhat , yughal ed si tmura....

26/01/09

gani

Nedduri

addag n zzan

di

tizza yezzan

d

tikli

ad

teknu tfekka

Nelwi-d

deg

yigenni

itran

deg

yissafen

iselman

nerra-d

rray ma yenfa

Am

wi' yettrebbin

izerman

s kra

yellan d inezman

uγalen-aγ

d

tagella

14/06/08

Nγan izmawen

TABRATT I UMEDYAZ

Nek

d amsebrid

n At-Yanni

ula

iyi-d tini


Yeγli-d

felli

yigenni

mi nesla

teγli


Adar

yerre

si tikli

tawla

s usemmi


Nejba-n

γurek

d tirni

γas

ur-γ-d tettwali


Nedder deffir

wass

amcum

i-deg

i-γ teğği

d igujilen

di tefsut

ay ass

amcum nni


I umedyaz

ur nessusem

deg urfan

yellem

alarmi

glan s wul-is

deg unezgum

yedem

amummi

mi γ-d-yezlem

axxam

mi yertem

daymi tenaεkmac timmi-s

yehtuti

yedrem


A

yirgazen

at claγwem

anza-s

a-γ yezzem

ayen yenna m-ur s-nulis

ara

ad yeggugem

07/06/08

FKIΓ AWAL I WAWAL


Briγ i wawalen

yulwan

cleqfeγ wid ineṭṭgen

S yir tawenza

I d-glan

mmuṛdsen

asmi d-lulen

Briγ-as i ttbel

deg waman

mi akken

berrin yir wawalen

S kra yesenxuxulen aṭan

ass-a

berraγ

akk degsen

27/05/08

Tajmilt i Tahar JDAOUT

TTaher Djaout , AMEDYAZ

================================================

Si “Solstice barbelé” kseγ-d daγen yiwen usefru , rri.-t i-d γar teqbaylit .

Ssarmey ur sxucmeγ ara anamek ines

Tirga ifergen

Inuda inuda ur yufi

Tili tazulant n wurti

Deg unezṛuf n talaxt yeqceqcen

I-deg tetturar tbuciḍant

Ass-mi yewweḍ γer temsilt tamezwarut

Kra n yergazen llan

ẓẓlen ddaw tezdayin .

Mi swan almi ṛwan

kksen fad

Senguggin-d fell-as iqjan

s-yen γers surgen fell-as ṛṛsas

Yuγal

Izeṛman-is ger iffasen-is

Irwel akk-in

Anda yettmettat yittij

Si « l’arche a vaux-l’eau » kseγ-d asirem .

Asirem

Tennuγem ula d agu

Ay imedyazen

Afakan n yifeṭṭiwjen

Tessulim s taffa n yibeṛdiwezn nnwen

Wisen ma-y-d yefk aγrum

γaf nettegririb ?

Seg-wen γ

La selleγ i usrugmet

N yissafen yerfan

Di tγessiwin nnwen ibedden

Tugim ad tebrum

I yiffasen

Zdat tekmamin d-ssendan

i yimawen .

====================================================================

Tajmilt i TAHAR DJAOUT

I KEČ A ṬAHEṚ

Tugiḍ ad d-tağweḍ tirga-k

Seg Wanda tetten ceṭḥen kan

Tunageḍ yur-sen

Γar temdint

Medlen warraw is

Tenniḍ

“Ad neṛz ṛezzat”

Tufiḍ-ten din

Mi s-nan

“ Enγet-ett

A tarwa

Enγet-ett

Yezdel γaf yir lfal

La yefettel yir awal

Enγet-ett “

============ ===========

Akin

Iwaddagen

Tezlef saεaqa

Deg uzaγar

Seg rewlen yergazen

Akin

Iyimγan

Yessawerγen

Deq yiḥeṛqan

Anda ulac tisekrin

Akin

I yiḍan

Yeqnajṛen

Di tnezruft

d-yewden s amnar

Akin

I waḍan

Yesselben amdan

Di lehkem

Yesnulfa-d amezruy

Ad nwali tafat

I d-tettak tidmi n tidett

Anda ma tunag

Γas akken

Ccix amcum

Imdel-aγ-d isefuyla

Seg d-tettεadi tafat

==================================

26/05/08

Tajmilt i Tahar Djaout

Yura ttaheṛ Djaout di tezwart i yga i wammud n yisefra anda yesmlal 10 imedyazen akk d wazal n 50 isefra nnsen, anda yal yiwen iga-yas amḍiq yuklal di tsekla tažžayrit s tanafalit tafransist,

Yenna: “ Ayen yesduklen tikta n yimedyazen nneγ Macci d aziken n wayen ssnen i-ten iceγben maca umnen s webrid n tmedyazt, tezmzer ad d-tefk tafat anda akken dγa tessulles tudert.

Deg yiwet tullizt yura di 1973 Anaγur ( Canicule) yenna :

“ Akkin I yedγaγen tezzlef saΣqa , d yemγan yessawerγen , d yiḍan yeqnajṛen ad waliγ s tafat d-tettak tidmi n tidett. Ḥemmleγ Tusnakt. Tasreḍt (ddin) ur telli d tadarit . Ala tusnakt i d tadarit . D tadarit mgal tayri , d tadarit mgal afara s wacu nettwali tudert. Ala ur ttuyaleγ ara d amusnak acku tidett ur tesΣi ara anamek.

Di 1973 iwwed 19 isseggasen di laΣmer-is Akken kan yella d anelmad dγa di tesdawit n ležžayer . Illa yetthegi agerdas n tusnakt.

Di 1981 izerg-ed ungal amzwaru “ L’exproprié” .

Deg ungal agi , tira n ĞaΣut tebda la-d teffeγ si talγa n tmedyazt. La tettuγal d tasrit. Di talγa agi tamaynut izmer yiwen ad d-yemmager uguren acku netta dγa s timmad-is yeqqar : « ẓriγ Aγanib (style) i-s uriγ “l’exproprie” yemdel accema akk-a, maca, ilaq-iyi ad awdeγ Alamma « senguggiγ » tameslayt. Illa yiwen wemyaru amerruki, Mohammed kheir dine, yezga yettmeslay-d fell-as Tahar acku tira nnsen yella wanda ttemyettakent anza (ttemcabint)

Tahar djaout, page 55 ; in « les rets de l’oiseleur » extrait de la nouvelle traduite

….”Yal tasebḥit γaf 4 n ssbeḥ tamacint tamcumt teččerrig tiwwura n uqerru-s am akken d timqessin i yegežžmen anyir-is.

Ad d-iḍeggeṛ taduli; yettagad ad tyejbed wusu. Tanafa n ssbeḥ d taxedaat . Ad yazzel ad ibec , ad d-yeffi aman si tsebbalt ad yeseγbubez udem-is , ad d-iṣṣub si tγurfett ad yessew lqahwa s tuffγa n laaqel.

Yal tasebḥit akk-a.

Mi yewweḍ γar tewwurt n wefrag ad isusef innexxim amezwaru. Wer ğin t-iwala amek I yga di ṭṭlam. Ttlam nni i-deg yettruhu γer yixeddim, ṭlam i-deg yettidir, ṭtlam i-deg d-yettuγal s axxam. …”

Tahar djaout , Hdidouche, in les rets de l’oiseleur, Traduit du français par Makhlouf Boughareb Extrait de la nouvelle traduite

« …. Taqubbett n ccix, ala nettat i yebedden . Tuga tezzi as-d , tewweḍ almi d iγisan n temdlin yessan amnaṛ n wemḍiq nni. Taqubbett d taxxamt tamecṭuḥt , d agasas ur nsΣi tassedarit . Di taddart , ala axxam agi i wumi ur ḍḍlin ara taklut werğin .Ar ass-a , γas ddeqs iseggasen i yezrin, tettwattu .Yiiwen kan n yini n lğir yedreγlen i d-yeqqimen .

D ayen i yeğğan yezdi lqed n yeγraben-ines γaf yexxamen iḍen, yestuttec ṛṛsas .

ṛṛsas ur yezgil ara iγraben n tubbett, maca ula d yiwen d-ges ur yeγγusa….

Hdiduc yeẓra d akk-n s-daxel n tubbett tettili yiwet tafat ttaken-tt-id Kra akk-n yibehnaq dγa mi akk-n ad d-γellin seg ufella n senduqt am wafriwen n wefrux yemmuten . Ass-mi yella d aqcic amecṭuḥ, yemmas tezga tettawit-id γer da. Tessekcam-it ad yessuden i lbaṛaka yiwet seg tγemmaṛ n tqubbett . Sdaxel , llan yidlisen iqburen d imeqqranen , tečča-ten tuneḍt ,uran s yiwet tira teweṛnenneḍ – mi yesγafel yemmas tezzi s uzagur as yerwi isebtar i wedlis – d yesγunen i d-yemmmezgen gar-asen am wid yettilin di tgertilt , s ticraḍ yettembiwilen….”


25/05/08

Tajmilt i Tahar Djaout

Yenna yibwass Ṭaher Ğaut deg yiwen usarag i d-yewwin af yammud n yisefra n tmedyazt tazzayrit s tanala tafransist :( Les mots migrateurs)

“ acebwel tcebwel tmurt yelli-yas-d iberdan nniden i tmedyazt . Tamedyazt ur teqbil ara arruz . Tamedyazt tazzayrit s tantala tafransist tebda acrured deg iseggasen 1910 qbel ad as yefk ifettiwej amezwaru Jean Amrouche deg iseggasen 30”

… Tella tmedyazt agi nneγ tamaziγt s talγa timmawit yettalen aṭas ccna, tuγal tettwaru γas ulamma ur ggten ara wid tt-yettarun

Ğaut yesḥassef aṭas I mi yettaru s tefransist I yiwet tmetti ur yezri ara ma tefhem-it neγ ala .

Yenna:

Ur zriγ Ara ma ad ssiwdeγ

Ad idireγ s wudem agi ureṭṭal

Neγ ad iyi d-isaḥ umur

Am wid i wumi d-teḍsa dunnit”

Neγ daγen:

“Ad nesali

Lemqam n tara nneγ

Anda ara yeqzuzem

S kra n wayen yettawin izen

D akken ur nelli d tanaslit”

(… tettkemmil )




24/05/08

Ait menguellat yecna tamurt-iw

23/05/08

tuyes

Ad-d asen akken ma llan. Yibbwas ad-d asen. Ad ten twaliḍ s tmuγli-m yergel wadal n leqrun d yiseggasen.

D targit-im. Tin yecban targit n lebda akk d usirem ur ngi tilisa . Ad ccebḥen tagnitt. Ad rnun sser isser. Ad-d asen akk I d am d-nniγ. Ass-nni ad twaliḍ. S kra yennusran ad yeḥlu. Tsemmeḥ-am tallit γas tebdiḍ la tettettuḍ ula d ismawen n yiΣaggalen .

Tasusmi-m

d awal

wer ğin nnant

D

rrjem

s yiwenniten

D

ayen yuran

γaf tenyirt

n taklut

17/05/08

D avrid


Tazzert

n tafukt

tenta

Tessaγ-d

ifeṭṭiwjen

γaf yiγallen

d tγezza

D azal

abrid

yessawen

ad nejbu

ulamma nulwa

tasa d wul

la d-sawalen


Nettwali-ten

d iferruğen

mi ara tturaren

gar-asen

la nettaḍsa


Gar-aneγ

la ttjelliben

am ifeṭṭiwjen

temlal-d

ayen turew tasa


Am waḍu

yettmuruden

yettani

I yirden

Yebrir

yerẓa tilisa

10/05/08

Abbuh

Abbuh

Ay at ebbi get-as afus

I ufus-iw akken ad yaru

Ad d-yini ayen akk nxus

D wayen I nettargu

Aql-aγ la nreffed nesrus

Aclim s-yegla wau

Af yiri yeγma ubenus

Ixf yeččur γas ma yettu

cwit n uzawan yelhan

08/05/08

tarrut

Nedduri aseklu n

zzan

di tizza

yezzan

d tikli

ad teknu tfekka

Nelwi-d

deg yigenni itran

deg yissafen

iselman

nerra-d

rray ma yenfa

Am wi yettrebbin

izerman

s kra yellan

d ineẓman

uγalen-aγ

d tagella

azawan