awal
aḍu yettadun tamurt
yegla s yigelman nneγ
ussan sselben tasekkurt
isifeg ines yufeg yeffeγ
uzzal yuγal I tewwurt
yuzaf ifferfer yiseγ
Am
akken deg yirebbi-w
tellam
Amzun deg yiffassen-iw
lemri
La ttwaliγ deg-s iqudam
N wid ǧǧiγ
ǧǧan iyi
tibṛatin
n-uriγ kul ass
ssawḍent-tent-in
tetbirin
yal yiwet i s-tefka neyya-s
maca
ulac
tin i d-yezzin
21/04/09
Inna dda lmulud
Poemes kabyles anciens
I kečč a Muḥend Azwaw d tuzyiwin-ik, adlis-a ad ak-d-yefk yiwen wudem n tmusni, ad ak-d-iqqim d tigejdit ad ak-d-ittales ayen gan d wayen nnan imezwura-inek. Mi ara t-walin medden , amer ad yili win ara d-ak-yinin :
- "Tigi d tiḥkayin n zik-nni, d timucuha n teryel i yes-s ssedhuyen arrac. I wacu d-aɣ-nefεent tmucuha n zik i nekwni s at tura? Eğğ timucuha n zik i yat zik ; nekwni d arraw bbwass-a ,ass-a deg irgazen ulin s aggur, rsen deg-s. Ass-a deg yiwet takurt tezmer ad tzebbwa tamdint tameqqwrant deg wesmenγar n tiṭ’" .
Ini-asen:
-Tamusni tekka nnig teswiεin. Ur ttilit ara ay imedhac d arraci yessedhec uclawa, ismenfayen arelluc aberreqmuc i yiṭij ireqqen neγ wureγ yuli uγebbar.
-Ini-asen:
Ureγ yif arelluc, ulac akw n teqrint gar-asen ; ureγ kkes-as aγebbar ad yiriq. Arelluc cwiṭ ma icellef-it d acellef ad iddegdeg d ticeqfafin tizraraqin.
-Inn-asen:
Awer teḍru yid-wen ay at tura am seklu mi gezmen iẓuran: Di tazwara zegzaw yifer-is, di teswiεt sellaw iḍer. Ttejra melba iẓuran... leqrar-is d tamettant. Awer tilim ay at tura d isekla war iẓuran.
-Ini-asen:
Tamacahutt d ajlal n tmusni. Kkes ajlal iwakken ad-tedher temsirt yellan ddaw-as, acku ...
Acku tamusni, ɣas tettabaε lewqat, ur teqqin ara γer-sen s umrar ur gezzmen lemqas. Si tallit γer tayeḍ tettbeddil tussna, tamusni ur tettbeddil ara. Si tallit γer tayeḍ ay yettbeddilen di tmusni d ssifa n sufella , mačči d ixf n daxel.
Maca, taγawsa tis-nat, a Muḥend ,mačči d lwert kan, mačči d agwni mi d-zzin leswar. Awan n tmusni d anṭag d tikli γer sdat.Ma tgiḍ-as algam tenγiḍ-tt.
A Muḥend, ur as-ttegg ara algam i tmusni. Anida tt-yessaweḍ lğehd ufud-is tawiḍ-tt; ma s agur eğğ tamusni ad tali s aggur; awan-is d asemḥelleq i ddunit d wayen illan, anef i tmusni ad tessemḥilleq i ddunit.
Taγawsa tis-krad, tamusni a Muḥend d asafu.
D asafu n tafat: eğğ asafu ad ifu izuzef tillas.Tamusni d asafu n wurγu : eğğ asafu ad isserγ ayen irkan, d wayen iblan ur nesεi iẓuran. Eg-as d asaber γef ayen yelhan deg berdan d amsebrid mačči d amneṭran.
Tamusni d asafu: wa yettak-it i wa, iwakken ad yezg dayem yeεla, urğin yettendella neγ yulwa neγ iqqim am γerrus di tesga.
Ḥedreγ yemmut umγar aneggaru d-ittawin abrid n tmusni.Nebbwi tafekka-s γer uẓekka ideg ara yenṭel. Mi nerra akal fell-as nuγal-d, nettmesmuqal am wi isrεen la d-ittakwi.
Inḍel usafu gar-aneγ i seg d-nettagwem tafat.Ass-n, a Muḥend, i k-id-mmektiγ, i as-nnigh :
- Ay imεezzan n yiibbwas, γurwat ad tuγalem d ineḥyaf n kullas.Si tmusni d tmuγli taγezzfant, d tulya bbul d leεqel.Mmktiγ-k-id, mi d mmektiγ akw ...tisutwin ara d-imlen.
Amusnaw aneggaru nenṭel-it, dγa nenṭel yid-s tamusni ?
Ulac tijmuyaε d igrawem ideg ara tḥefḍem tamusni akken tt-ḥefḍen imezwura-nwen. Tura tamusni tuγal s idlisen.
Deg-mi iy-uriγ adlis-a i kečč, a Muḥend, d tezyiwin-ik, ad ak-d- iqqim d tigejdit i usenned , d tigejdit i lebni.
Mouloud Mammeri (poèmes kabyles anciens)
28/02/09
Abrid n tmusni
Yal tikelt m’ara nsuk tamuγli γer wussan yezrin melmi kan ad aγ d –yemmager yiwen yilem annect n ilat.Ad naf yedel-aγ amzun d agris .Tasekla s umata texlatt tmettant ,
tatut akk d yir tameddurt glant swayen d-yegran . Iwwi yay-d kan ad nbud teγzi di tudert d ufud ameqran i wid d-mazal ttarun , bennun ,ttnadin akk d wid itent ifferun γasahat tagnitt ur d- tessefk ara .Ad assen ini tanemmirt i kra d-yefkand wufus n talelt i wakken adnessiwev ad nessudes tajmilt-a. Ass-ai-deg d-nemlal ama s tdukliwintidelsanin akk dyimusnawen d
nenecced akken ad dnesmekti kra seg wudmawen yeččuren tudert n
DDA LMULUD ama d udem n tsekla n tussna neγ nunadi akk d tmusni s umata. Dγa yenna DDA LMULUD γaf tmusni :
‘’Ulac tijemmuyaa, d yegrawen i-deg ara d-tmegrem tamusni akken tt-id megren imezwura nnwen . Tura tamusni tuγal s idlisen . ‘’
Ad fukeγ awal-iw s yiwen usefru d tajmilt i wid yettnadin ama degwennar n tsekla neγ n win n tussna.
Tgam iman i usefru
I wanza n wadu
Tuqmem-as tisulal
Tettsekim di truzi n usalu
Tugadem a-γ-yenfu
Attas i yeswa wawal
γurneγ m’ara d-i jjebbu
s wannuz d usuγu
kenwi tuqmem-as azal
10/02/09
06/02/09
Tajmilt i Brahim Izri,

I lmend n umulli wis 4 n tmettan n ucennay Brahim Izri , imedukal-s , imawlan-is d yicennayen, rran-as tajmilt d tameqqrant di « la maison des associations de la mairie du Près-Saint Gervais ( Seine-Saint-Denis) Paris ass 31 yennayer 2008.
Lmulud Cherfi ( Yiwen seg yimeddukal-is, d mmis n taddart-is ) yuzen iyi-d isallen . Tanemmirt-ik a Lmulud .
Mexluf
http://www.depechedekabylie.com/read.php?id=66203&ed=MjAzMw ( Lire l'article)
( lire l'article en pdf , journal N° 3 pages 40-41 Taghiwant-infos • mars 2005)
http://www.taghiwantinfos.tk/
04/02/09
Anzar
Tafukt
i nbud
tennusra
claγem-is
γlin
d ixunčan
di tignaw
tga tawsa
d adriz
i wuccanen
ma d tislit
taεna tasga
tuzaf tafat
i taεncurt
03/02/09
26/01/09
gani
Nedduri
addag n zzan
di
tizza yezzan
d
tikli
ad
teknu tfekka
Nelwi-d
deg
yigenni
itran
deg
yissafen
iselman
nerra-d
rray ma yenfa
Am
wi' yettrebbin
izerman
s kra
yellan d inezman
uγalen-aγ
d
tagella
14/06/08
Nγan izmawen
TABRATT I UMEDYAZ
Nek
d amsebrid
n At-Yanni
ula
iyi-d tiniḍ
Yeγli-d
felli
yigenni
mi nesla
teγliḍ
Adar
yerreẓ
si tikli
tawla
s usemmiḍ
Nejba-n
γurek
d tirni
γas
ur-γ-d tettwaliḍ
Nedder deffir
wass
amcum
i-deg
i-γ teğğiḍ
d igujilen
di tefsut
ay ass
amcum nni
I umedyaz
deg urfan
yellem
alarmi
glan s wul-is
deg unezgum
yeṛdem
amummi
mi γ-d-yezlem
axxam
mi yertem
daymi tenaεkmac timmi-s
yehtuti
yedrem
A
yirgazen
at claγwem
anza-s
a-γ yezzem
ayen yenna m-ur s-nulis
ara
07/06/08
FKIΓ AWAL I WAWAL
Briγ i wawalen
yulwan
cleqfeγ wid ineṭṭgen
S yir tawenza
I d-glan
mmuṛdsen
asmi d-lulen
Briγ-as i ttbel
deg waman
mi akken
berrin yir wawalen
S kra yesenxuxulen aṭan
ass-a
berraγ
akk degsen
27/05/08
Tajmilt i Tahar JDAOUT
================================================
Si “Solstice barbelé” kseγ-d daγen yiwen usefru , rri.-t i-d γar teqbaylit .
Ssarmey
Tirga ifergen
Inuda inuda
Tili tazulant n wurti
Deg unezṛuf n talaxt yeqceqcen
I-deg tetturar tbuciḍant
Ass-mi yewweḍ γer temsilt tamezwarut
Kra n yergazen llan
ẓẓlen ddaw tezdayin .
Mi swan almi ṛwan
kksen fad
Senguggin-d fell-as iqjan
s-yen γers surgen fell-as ṛṛsas
Yuγal
Izeṛman-is ger iffasen-is
Irwel akk-in
Anda yettmettat yittij
Si « l’arche a vaux-l’eau » kseγ-d asirem .
Asirem
Tennuγem ula d agu
Ay imedyazen
Afakan n yifeṭṭiwjen
Tessulim s taffa n yibeṛdiwezn nnwen
Wisen ma-y-d yefk aγrum
γaf nettegririb ?
Seg-wen γ
La selleγ i usrugmet
N yissafen yerfan
Di tγessiwin nnwen ibedden
Tugim ad tebrum
I yiffasen
Zdat tekmamin d-ssendan
i yimawen .
Tajmilt i TAHAR DJAOUT
I KEČ A ṬAHEṚ
Tugiḍ ad d-tağweḍ tirga-k
Seg Wanda tetten ceṭḥen
Tunageḍ yur-sen
Γar temdint
Medlen warraw is
Tenniḍ
“Ad neṛz ṛezzat”
Tufiḍ-ten din
Mi s-nan
“ Enγet-ett
A tarwa
Enγet-ett
Yezdel γaf yir lfal
La yefettel yir awal
Enγet-ett “
============ ===========
Akin
Iwaddagen
Tezlef saεaqa
Deg uzaγar
Seg rewlen yergazen
Akin
Iyimγan
Yessawerγen
Deq yiḥeṛqan
Anda ulac tisekrin
Akin
I yiḍan
Yeqnajṛen
Di tnezruft
d-yewden s amnar
Akin
I waḍan
Yesselben amdan
Di lehkem
Yesnulfa-d amezruy
Ad nwali tafat
I d-tettak tidmi n tidett
Anda ma tunag
Γas akken
Ccix amcum
Imdel-aγ-d isefuyla
Seg d-tettεadi tafat
==================================
26/05/08
Tajmilt i Tahar Djaout
Yura ttaheṛ Djaout di tezwart i yga i wammud n yisefra anda yesmlal 10 imedyazen akk d wazal n 50 isefra nnsen, anda yal yiwen iga-yas amḍiq yuklal di tsekla tažžayrit s tanafalit tafransist,
Yenna: “ Ayen yesduklen tikta n yimedyazen nneγ Macci d aziken n wayen ssnen i-ten iceγben maca umnen s webrid n tmedyazt, tezmzer ad d-tefk tafat anda akken dγa tessulles tudert. “
Deg yiwet tullizt yura di 1973 Anaγur ( Canicule) yenna :
“ Akkin I yedγaγen tezzlef saΣqa , d yemγan yessawerγen , d yiḍan yeqnajṛen ad waliγ s tafat d-tettak tidmi n tidett. Ḥemmleγ Tusnakt. Tasreḍt (ddin)
Di 1973 iwwed 19 isseggasen di laΣmer-is Akken
Di 1981 izerg-ed ungal amzwaru “ L’exproprié” .
Deg ungal agi , tira n ĞaΣut tebda la-d teffeγ si talγa n tmedyazt. La tettuγal d tasrit. Di talγa agi tamaynut izmer yiwen ad d-yemmager uguren acku netta dγa s timmad-is yeqqar : « ẓriγ Aγanib (style) i-s uriγ “l’exproprie” yemdel accema akk-a, maca, ilaq-iyi ad awdeγ Alamma « senguggiγ » tameslayt. Illa yiwen wemyaru amerruki, Mohammed kheir dine, yezga yettmeslay-d fell-as Tahar acku tira nnsen yella wanda ttemyettakent anza (ttemcabint)
Tahar djaout, page 55 ; in « les rets de l’oiseleur » extrait de la nouvelle traduite
….”Yal tasebḥit γaf 4 n ssbeḥ tamacint tamcumt teččerrig tiwwura n uqerru-s am akken d timqessin i yegežžmen anyir-is.
Ad d-iḍeggeṛ taduli; yettagad ad tyejbed wusu. Tanafa n ssbeḥ d taxedaat . Ad yazzel ad ibec , ad d-yeffi aman si tsebbalt ad yeseγbubez udem-is , ad d-iṣṣub si tγurfett ad yessew lqahwa s tuffγa n laaqel.
Yal tasebḥit akk-a.
Mi yewweḍ γar tewwurt n wefrag ad isusef innexxim amezwaru. Wer ğin t-iwala amek I yga di ṭṭlam. Ttlam nni i-deg yettruhu γer yixeddim, ṭlam i-deg yettidir, ṭtlam i-deg d-yettuγal s axxam. …”
Tahar djaout , Hdidouche, in les rets de l’oiseleur, Traduit du français par Makhlouf Boughareb Extrait de la nouvelle traduite
« …. Taqubbett n ccix, ala nettat i yebedden . Tuga tezzi as-d , tewweḍ almi d iγisan n temdlin yessan amnaṛ n wemḍiq nni. Taqubbett d taxxamt tamecṭuḥt , d agasas
D ayen i yeğğan yezdi lqed n yeγraben-ines γaf yexxamen iḍen, yestuttec ṛṛsas .
ṛṛsas
Hdiduc yeẓra d akk-n s-daxel n tubbett tettili yiwet tafat ttaken-tt-id Kra akk-n yibehnaq dγa mi akk-n ad d-γellin seg ufella n senduqt am wafriwen n wefrux yemmuten . Ass-mi yella d aqcic amecṭuḥ, yemmas tezga tettawit-id γer da. Tessekcam-it ad yessuden i lbaṛaka yiwet seg tγemmaṛ n tqubbett . Sdaxel , llan yidlisen iqburen d imeqqranen , tečča-ten tuneḍt ,uran s yiwet tira teweṛnenneḍ – mi yesγafel yemmas tezzi s uzagur as yerwi isebtar i wedlis – d yesγunen i d-yemmmezgen gar-asen am wid yettilin di tgertilt , s ticraḍ yettembiwilen….”
25/05/08
Tajmilt i Tahar Djaout
Yenna yibwass Ṭaher Ğaut deg yiwen usarag i d-yewwin af yammud n yisefra n tmedyazt tazzayrit s tanala tafransist :( Les mots migrateurs)
“ acebwel tcebwel tmurt yelli-yas-d iberdan nniden i tmedyazt . Tamedyazt
… Tella tmedyazt agi nneγ tamaziγt s talγa timmawit yettalen aṭas ccna, tuγal tettwaru γas ulamma
Ğaut yesḥassef aṭas I mi yettaru s tefransist I yiwet tmetti
Yenna:
“
Ad idireγ s wudem agi ureṭṭal
Neγ ad iyi d-isaḥ umur
Am wid i wumi d-teḍsa dunnit”
Neγ daγen:
“Ad nesali
Lemqam n
Anda ara yeqzuzem
S kra n wayen yettawin izen
D akken ur nelli d tanaslit”
24/05/08
23/05/08
tuyes
Ad-d asen akken ma llan. Yibbwas ad-d asen. Ad ten twaliḍ s tmuγli-m yergel wadal n leqrun d yiseggasen.
D targit-im. Tin yecban targit n lebda akk d usirem
Tasusmi-m
d awal
wer ğin nnant
D
rrjem
s yiwenniten
D
ayen yuran
γaf tenyirt
n taklut
17/05/08
D avrid
Tazzert
n tafukt
tenta
Tessaγ-d
ifeṭṭiwjen
γaf yiγallen
d tγezza
D azal
abrid
yessawen
ad nejbu
ulamma nulwa
tasa d wul
la d-sawalen
Nettwali-ten
d iferruğen
mi ara tturaren
gar-asen
la nettaḍsa
Gar-aneγ
la ttjelliben
am ifeṭṭiwjen
temlal-d
ayen turew tasa
Am waḍu
yettmuruden
yettani
I yirden
Yebrir
yerẓa tilisa
10/05/08
Abbuh
Abbuh
Ay at ṛebbi get-as afus
I ufus-iw akken ad yaru
Ad d-yini ayen akk nxus
D wayen I nettargu
Aql-aγ la nreffed nesrus
Aclim s-yegla waḍu
Af yiri yeγma ubeṛnus
Ixf yeččur γas ma yettu
08/05/08
tarrut
Nedduri aseklu n
zzan
di tizza
yezzan
d tikli
ad teknu tfekka
Nelwi-d
deg yigenni itran
deg yissafen
iselman
nerra-d
rray ma yenfa
Am wi yettrebbin
izerman
s kra yellan
d ineẓman
uγalen-aγ
d tagella


