27/05/2008

Tajmilt i Tahar JDAOUT

TTaher Djaout , AMEDYAZ

================================================

Si “Solstice barbelé” kseγ-d daγen yiwen usefru , rri.-t i-d γar teqbaylit .

Ssarmey ur sxucmeγ ara anamek ines

Tirga ifergen

Inuda inuda ur yufi

Tili tazulant n wurti

Deg unezṛuf n talaxt yeqceqcen

I-deg tetturar tbuciḍant

Ass-mi yewweḍ γer temsilt tamezwarut

Kra n yergazen llan

ẓẓlen ddaw tezdayin .

Mi swan almi ṛwan

kksen fad

Senguggin-d fell-as iqjan

s-yen γers surgen fell-as ṛṛsas

Yuγal

Izeṛman-is ger iffasen-is

Irwel akk-in

Anda yettmettat yittij

Si « l’arche a vaux-l’eau » kseγ-d asirem .

Asirem

Tennuγem ula d agu

Ay imedyazen

Afakan n yifeṭṭiwjen

Tessulim s taffa n yibeṛdiwezn nnwen

Wisen ma-y-d yefk aγrum

γaf nettegririb ?

Seg-wen γ

La selleγ i usrugmet

N yissafen yerfan

Di tγessiwin nnwen ibedden

Tugim ad tebrum

I yiffasen

Zdat tekmamin d-ssendan

i yimawen .

====================================================================

Tajmilt i TAHAR DJAOUT

I KEČ A ṬAHEṚ

Tugiḍ ad d-tağweḍ tirga-k

Seg Wanda tetten ceṭḥen kan

Tunageḍ yur-sen

Γar temdint

Medlen warraw is

Tenniḍ

“Ad neṛz ṛezzat”

Tufiḍ-ten din

Mi s-nan

“ Enγet-ett

A tarwa

Enγet-ett

Yezdel γaf yir lfal

La yefettel yir awal

Enγet-ett “

============ ===========

Akin

Iwaddagen

Tezlef saεaqa

Deg uzaγar

Seg rewlen yergazen

Akin

Iyimγan

Yessawerγen

Deq yiḥeṛqan

Anda ulac tisekrin

Akin

I yiḍan

Yeqnajṛen

Di tnezruft

d-yewden s amnar

Akin

I waḍan

Yesselben amdan

Di lehkem

Yesnulfa-d amezruy

Ad nwali tafat

I d-tettak tidmi n tidett

Anda ma tunag

Γas akken

Ccix amcum

Imdel-aγ-d isefuyla

Seg d-tettεadi tafat

==================================

26/05/2008

Tajmilt i Tahar Djaout

Yura ttaheṛ Djaout di tezwart i yga i wammud n yisefra anda yesmlal 10 imedyazen akk d wazal n 50 isefra nnsen, anda yal yiwen iga-yas amḍiq yuklal di tsekla tažžayrit s tanafalit tafransist,

Yenna: “ Ayen yesduklen tikta n yimedyazen nneγ Macci d aziken n wayen ssnen i-ten iceγben maca umnen s webrid n tmedyazt, tezmzer ad d-tefk tafat anda akken dγa tessulles tudert.

Deg yiwet tullizt yura di 1973 Anaγur ( Canicule) yenna :

“ Akkin I yedγaγen tezzlef saΣqa , d yemγan yessawerγen , d yiḍan yeqnajṛen ad waliγ s tafat d-tettak tidmi n tidett. Ḥemmleγ Tusnakt. Tasreḍt (ddin) ur telli d tadarit . Ala tusnakt i d tadarit . D tadarit mgal tayri , d tadarit mgal afara s wacu nettwali tudert. Ala ur ttuyaleγ ara d amusnak acku tidett ur tesΣi ara anamek.

Di 1973 iwwed 19 isseggasen di laΣmer-is Akken kan yella d anelmad dγa di tesdawit n ležžayer . Illa yetthegi agerdas n tusnakt.

Di 1981 izerg-ed ungal amzwaru “ L’exproprié” .

Deg ungal agi , tira n ĞaΣut tebda la-d teffeγ si talγa n tmedyazt. La tettuγal d tasrit. Di talγa agi tamaynut izmer yiwen ad d-yemmager uguren acku netta dγa s timmad-is yeqqar : « ẓriγ Aγanib (style) i-s uriγ “l’exproprie” yemdel accema akk-a, maca, ilaq-iyi ad awdeγ Alamma « senguggiγ » tameslayt. Illa yiwen wemyaru amerruki, Mohammed kheir dine, yezga yettmeslay-d fell-as Tahar acku tira nnsen yella wanda ttemyettakent anza (ttemcabint)

Tahar djaout, page 55 ; in « les rets de l’oiseleur » extrait de la nouvelle traduite

….”Yal tasebḥit γaf 4 n ssbeḥ tamacint tamcumt teččerrig tiwwura n uqerru-s am akken d timqessin i yegežžmen anyir-is.

Ad d-iḍeggeṛ taduli; yettagad ad tyejbed wusu. Tanafa n ssbeḥ d taxedaat . Ad yazzel ad ibec , ad d-yeffi aman si tsebbalt ad yeseγbubez udem-is , ad d-iṣṣub si tγurfett ad yessew lqahwa s tuffγa n laaqel.

Yal tasebḥit akk-a.

Mi yewweḍ γar tewwurt n wefrag ad isusef innexxim amezwaru. Wer ğin t-iwala amek I yga di ṭṭlam. Ttlam nni i-deg yettruhu γer yixeddim, ṭlam i-deg yettidir, ṭtlam i-deg d-yettuγal s axxam. …”

Tahar djaout , Hdidouche, in les rets de l’oiseleur, Traduit du français par Makhlouf Boughareb Extrait de la nouvelle traduite

« …. Taqubbett n ccix, ala nettat i yebedden . Tuga tezzi as-d , tewweḍ almi d iγisan n temdlin yessan amnaṛ n wemḍiq nni. Taqubbett d taxxamt tamecṭuḥt , d agasas ur nsΣi tassedarit . Di taddart , ala axxam agi i wumi ur ḍḍlin ara taklut werğin .Ar ass-a , γas ddeqs iseggasen i yezrin, tettwattu .Yiiwen kan n yini n lğir yedreγlen i d-yeqqimen .

D ayen i yeğğan yezdi lqed n yeγraben-ines γaf yexxamen iḍen, yestuttec ṛṛsas .

ṛṛsas ur yezgil ara iγraben n tubbett, maca ula d yiwen d-ges ur yeγγusa….

Hdiduc yeẓra d akk-n s-daxel n tubbett tettili yiwet tafat ttaken-tt-id Kra akk-n yibehnaq dγa mi akk-n ad d-γellin seg ufella n senduqt am wafriwen n wefrux yemmuten . Ass-mi yella d aqcic amecṭuḥ, yemmas tezga tettawit-id γer da. Tessekcam-it ad yessuden i lbaṛaka yiwet seg tγemmaṛ n tqubbett . Sdaxel , llan yidlisen iqburen d imeqqranen , tečča-ten tuneḍt ,uran s yiwet tira teweṛnenneḍ – mi yesγafel yemmas tezzi s uzagur as yerwi isebtar i wedlis – d yesγunen i d-yemmmezgen gar-asen am wid yettilin di tgertilt , s ticraḍ yettembiwilen….”


25/05/2008

Tajmilt i Tahar Djaout

Yenna yibwass Ṭaher Ğaut deg yiwen usarag i d-yewwin af yammud n yisefra n tmedyazt tazzayrit s tanala tafransist :( Les mots migrateurs)

“ acebwel tcebwel tmurt yelli-yas-d iberdan nniden i tmedyazt . Tamedyazt ur teqbil ara arruz . Tamedyazt tazzayrit s tantala tafransist tebda acrured deg iseggasen 1910 qbel ad as yefk ifettiwej amezwaru Jean Amrouche deg iseggasen 30”

… Tella tmedyazt agi nneγ tamaziγt s talγa timmawit yettalen aṭas ccna, tuγal tettwaru γas ulamma ur ggten ara wid tt-yettarun

Ğaut yesḥassef aṭas I mi yettaru s tefransist I yiwet tmetti ur yezri ara ma tefhem-it neγ ala .

Yenna:

Ur zriγ Ara ma ad ssiwdeγ

Ad idireγ s wudem agi ureṭṭal

Neγ ad iyi d-isaḥ umur

Am wid i wumi d-teḍsa dunnit”

Neγ daγen:

“Ad nesali

Lemqam n tara nneγ

Anda ara yeqzuzem

S kra n wayen yettawin izen

D akken ur nelli d tanaslit”

(… tettkemmil )




23/05/2008

tuyes

Ad-d asen akken ma llan. Yibbwas ad-d asen. Ad ten twaliḍ s tmuγli-m yergel wadal n leqrun d yiseggasen.

D targit-im. Tin yecban targit n lebda akk d usirem ur ngi tilisa . Ad ccebḥen tagnitt. Ad rnun sser isser. Ad-d asen akk I d am d-nniγ. Ass-nni ad twaliḍ. S kra yennusran ad yeḥlu. Tsemmeḥ-am tallit γas tebdiḍ la tettettuḍ ula d ismawen n yiΣaggalen .

Tasusmi-m

d awal

wer ğin nnant

D

rrjem

s yiwenniten

D

ayen yuran

γaf tenyirt

n taklut

17/05/2008

D avrid


Tazzert

n tafukt

tenta

Tessaγ-d

ifeṭṭiwjen

γaf yiγallen

d tγezza

D azal

abrid

yessawen

ad nejbu

ulamma nulwa

tasa d wul

la d-sawalen


Nettwali-ten

d iferruğen

mi ara tturaren

gar-asen

la nettaḍsa


Gar-aneγ

la ttjelliben

am ifeṭṭiwjen

temlal-d

ayen turew tasa


Am waḍu

yettmuruden

yettani

I yirden

Yebrir

yerẓa tilisa

10/05/2008

Abbuh

Abbuh

Ay at ebbi get-as afus

I ufus-iw akken ad yaru

Ad d-yini ayen akk nxus

D wayen I nettargu

Aql-aγ la nreffed nesrus

Aclim s-yegla wau

Af yiri yeγma ubenus

Ixf yeččur γas ma yettu

cwit n uzawan yelhan

08/05/2008

tarrut

Nedduri aseklu n

zzan

di tizza

yezzan

d tikli

ad teknu tfekka

Nelwi-d

deg yigenni itran

deg yissafen

iselman

nerra-d

rray ma yenfa

Am wi yettrebbin

izerman

s kra yellan

d ineẓman

uγalen-aγ

d tagella

T a j m i l t   i   Y i d i r