Yura ttaheṛ Djaout di tezwart i yga i wammud n yisefra anda yesmlal 10 imedyazen akk d wazal n 50 isefra nnsen, anda yal yiwen iga-yas amḍiq yuklal di tsekla tažžayrit s tanafalit tafransist,
Yenna: “ Ayen yesduklen tikta n yimedyazen nneγ Macci d aziken n wayen ssnen i-ten iceγben maca umnen s webrid n tmedyazt, tezmzer ad d-tefk tafat anda akken dγa tessulles tudert. “
Deg yiwet tullizt yura di 1973 Anaγur ( Canicule) yenna :
“ Akkin I yedγaγen tezzlef saΣqa , d yemγan yessawerγen , d yiḍan yeqnajṛen ad waliγ s tafat d-tettak tidmi n tidett. Ḥemmleγ Tusnakt. Tasreḍt (ddin) ur telli d tadarit . Ala tusnakt i d tadarit . D tadarit mgal tayri , d tadarit mgal afara s wacu nettwali tudert. Ala ur ttuyaleγ ara d amusnak acku tidett ur tesΣi ara anamek.
Di 1973 iwwed 19 isseggasen di laΣmer-is Akken kan yella d anelmad dγa di tesdawit n ležžayer . Illa yetthegi agerdas n tusnakt.
Di 1981 izerg-ed ungal amzwaru “ L’exproprié” .
Deg ungal agi , tira n ĞaΣut tebda la-d teffeγ si talγa n tmedyazt. La tettuγal d tasrit. Di talγa agi tamaynut izmer yiwen ad d-yemmager uguren acku netta dγa s timmad-is yeqqar : « ẓriγ Aγanib (style) i-s uriγ “l’exproprie” yemdel accema akk-a, maca, ilaq-iyi ad awdeγ Alamma « senguggiγ » tameslayt. Illa yiwen wemyaru amerruki, Mohammed kheir dine, yezga yettmeslay-d fell-as Tahar acku tira nnsen yella wanda ttemyettakent anza (ttemcabint)
Tahar djaout, page 55 ; in « les rets de l’oiseleur » extrait de la nouvelle traduite
….”Yal tasebḥit γaf 4 n ssbeḥ tamacint tamcumt teččerrig tiwwura n uqerru-s am akken d timqessin i yegežžmen anyir-is.
Ad d-iḍeggeṛ taduli; yettagad ad tyejbed wusu. Tanafa n ssbeḥ d taxedaat . Ad yazzel ad ibec , ad d-yeffi aman si tsebbalt ad yeseγbubez udem-is , ad d-iṣṣub si tγurfett ad yessew lqahwa s tuffγa n laaqel.
Yal tasebḥit akk-a.
Mi yewweḍ γar tewwurt n wefrag ad isusef innexxim amezwaru. Wer ğin t-iwala amek I yga di ṭṭlam. Ttlam nni i-deg yettruhu γer yixeddim, ṭlam i-deg yettidir, ṭtlam i-deg d-yettuγal s axxam. …”
Tahar djaout , Hdidouche, in les rets de l’oiseleur, Traduit du français par Makhlouf Boughareb Extrait de la nouvelle traduite
« …. Taqubbett n ccix, ala nettat i yebedden . Tuga tezzi as-d , tewweḍ almi d iγisan n temdlin yessan amnaṛ n wemḍiq nni. Taqubbett d taxxamt tamecṭuḥt , d agasas ur nsΣi tassedarit . Di taddart , ala axxam agi i wumi ur ḍḍlin ara taklut werğin .Ar ass-a , γas ddeqs iseggasen i yezrin, tettwattu .Yiiwen kan n yini n lğir yedreγlen i d-yeqqimen .
D ayen i yeğğan yezdi lqed n yeγraben-ines γaf yexxamen iḍen, yestuttec ṛṛsas .
ṛṛsas ur yezgil ara iγraben n tubbett, maca ula d yiwen d-ges ur yeγγusa….
Hdiduc yeẓra d akk-n s-daxel n tubbett tettili yiwet tafat ttaken-tt-id Kra akk-n yibehnaq dγa mi akk-n ad d-γellin seg ufella n senduqt am wafriwen n wefrux yemmuten . Ass-mi yella d aqcic amecṭuḥ, yemmas tezga tettawit-id γer da. Tessekcam-it ad yessuden i lbaṛaka yiwet seg tγemmaṛ n tqubbett . Sdaxel , llan yidlisen iqburen d imeqqranen , tečča-ten tuneḍt ,uran s yiwet tira teweṛnenneḍ – mi yesγafel yemmas tezzi s uzagur as yerwi isebtar i wedlis – d yesγunen i d-yemmmezgen gar-asen am wid yettilin di tgertilt , s ticraḍ yettembiwilen….”